För dina chefer står valet mellan strategin och relationen till teamet
Att genomföra en förändring kostar chefen något personligt som sällan är inräknat. Nickandet är det billigare alternativet.
4 min läsning
Han nickade på mötet. Sedan hände ingenting.
En vd beskrev det för mig i våras, om en av sina bästa avdelningschefer. Han förstod inte varför. Förändringen var inte dramatisk, och chefen var ingen bromskloss.
Det handlar sällan om mod. Det handlar om att samma handling har olika pris för olika människor.
Och det är där de flesta av dina chefer befinner sig.
Vad förändringen faktiskt begär av en chef
En avdelningschef har byggt sitt ledarskap på att hans folk litar på honom. Han vet vem som är sjukskriven, vem som ska skiljas, vem som orkar lite extra i höst. Det är inte mjuka värden. Det är hans arbetsredskap.
Sedan kommer en förändring som gör vardagen svårare för just dem. Nya rutiner. Ett arbetssätt som tar tid innan det ger något tillbaka. Kanske en omfördelning som någon i rummet kommer uppleva som orättvis.
Att genomföra den innebär att han spenderar av det enda kapital han har.
Han räknar inte medvetet på det. Men han känner det, och han skjuter upp.
Därför nickar han
Nickandet på mötet kostar ingenting. Det är gratis, artigt och gör dagen enklare för alla i rummet.
Att gå tillbaka till avdelningen och faktiskt ändra hur människor arbetar kostar honom något han inte får tillbaka.
Ni fattade beslutet i grupp. Han ska genomföra det ensam.
Så länge de två alternativen har den prisskillnaden kommer han välja det första. Inte av illojalitet, utan för att det är den rationella handlingen givet vad han faktiskt bär.
Det du inte ser från ditt håll
I ledningsgruppen är beslutet en punkt på en agenda. Ni fattade det tillsammans, ni delar ansvaret, och ingen av er behöver stå ensam framför tjugo personer som tycker att det är ett dumt beslut.
Chefen ska göra just det. Ensam. På måndag.
Ni fattade beslutet i grupp. Han ska genomföra det ensam.
Det är inte samma sak, och det är därför uppmuntran inte biter. Att säga att det här tror jag verkligen på till någon som ska betala priset är inte stöd. Det är en påminnelse om att han står själv.
Vad som faktiskt hjälper
Två saker, och ingen av dem handlar om engagemang.
Det första är att kostnaden sägs högt. En chef som får höra att det här kommer bli obekvämt för dig och vi vet om det slutar tro att han är den enda som tycker det är svårt. Det är förvånande hur mycket det gör.
Det andra är att han inte lämnas ensam med det. Chefen företräder bolaget och ska stå bakom beslutet som sitt eget, inte hänvisa till ledningen eller styrelsen. Det blir lättare om du syns i frågan efteråt, så att hans team ser att riktningen är gemensam.